_{Jessica Williamson, Foderpecialist, AGCO}

Att pressa ensilage ger föraren en unik möjlighet att skörda högkvalitativt foder under ett kortare tidsfönster jämfört med att torka hö. Ensilering har potentialen för högre kvalitet, högre protein och är ofta mer välsmakande, vilket resulterar i lägre foderspill jämfört med torrt hö. Men för att maximera dessa fördelar krävs detaljerad hantering före, under och efter skörd.

Ensilagebalar är foder pressat vid lägre torrsubstans än fälttorkat hö. Dessa balar är inplastade i polyuretanplast för att bryta syretillförseln, så att fodret ensileras via anaerob jäsning. Pressat ensilage har potentialen att ha högre kvalitet, högre protein och är mer välsmakande, vilket resulterar i mindre foderspill jämfört med torrt hö om det hanteras rätt.

Ett försök utfördes av Massey Ferguson i samarbete med La Salle University i Beauvais, Frankrike vid första skörden av perennt gräs. Målet med denna studie var att fastställa effekten av tiden från pressning till inplastning gällande foderkvaliteten under denna mer svala vallskördesäsong. Balarna plastades in vid 0 (direkt inplastad referensbal från en MF Protec kombipress), 2, 4, 8, 24, och 48 timmar efter pressningen. Balarna som pressades och plastades in efter 2, 4, 8, 24 och 48 timmar transporterades från fältet och plastades in vid förvaringsplatsen med en standard inplastare. Alla balar plastades in med 8 lager av 25 µm grön polyuretanplast.

6 treatments x 4 reps (bales)/treatment= 24 total bales

Efter att balarna ensilerats och stabiliserats, var pH-värdet lägst och varierade inte mellan 0, 24 och 48 timmar. Detta kunde varit ett resultat av den pH-sänkning som skedde innan inplastningen, vilket dokumenterades under år ett av denna studie utförd i Beauvais, Frankrike samt en andra plats i sydöstra Pennsylvania, USA.

Innehållet av mindre smältbara fibrer – acid detergent fiber (ADF) – var lägre i de balar som plastats in efter  0, 2, och 4 timmar jämfört med de som plastades in efter 8, 24 och 48 timmar (figur 1). Lägre ADF visar på en större potentiell smältbarhet hos fodret. Resultat från denna studie visar på att ensilage som plastats in inom 4 timmar efter pressning kan öka djurets förmåga att omvandla fodret, vilket potentiellt kan leda till förbättrad tillväxt eller mjölkproduktion.

Figur 1. Acid detergent fiber (ADF) ger ett mått på växtens innehåll av cellulosa + lignin vilket indikerar fodrets potentiella smältbarhet (ADF).

Smältbarheten är ett beräknat värde som är summan av smältbara fibrer, protein, lipider och kolhydratskomponenter i ett foder eller foderstat. Smältbarheten är ofta beräknad utifrån ADF. Smältbarheten minskade hos de balar som plastades in efter 8, 24 och 48 timmar jämfört med dem som plastades in efter 0, 2, och 4 timmar (figur 2.). 

En 2% förbättring i smältbarhet skulle ge ytterligare en tillväxt på 0,45 kg/dag hos en växande stut. Om idisslare äter 3,5% TS av sin kroppsvikt kommer foder från en hektar att ge en total viktökning på ytterligare 23 kg hos alla nötkreatur. Likaså ökar behovet av kraftfoder (spannmål eller foderkoncentrat) hos mjölkkor med 4% för varje 1% minskning av ensilagets smältbarhet. Med andra ord, ju större smältbarhet hos grovfodret i foderstaten, ju mindre kraftfoder krävs för att producera samma mängd mjölk.

Figur 2. Smältbarhet hos ensilage genom hela bearbetningen. Totalt smältbara näringsämnen är ett beräknat värde, vilket är summan av smältbara fibrer, protein, lipider and kolhytratskomponenter i foder eller en foderstat. Smältbarheten beräknas ofta med ADF som bas.

Mjölkfoderenhet (UFL) representerar nettoenergivärdet av ett kg foder, som används som referensfoder, distribuerat till mjölkkor. Nettoenergin i mjölk som produceras av 1 kg referenskorn motsvarar 7,12 MJ nettoenergi. Därför hade balar som plastats in före 4 timmar ett högre nettoenergivärde än balar som plastats in vid 8 timmar eller senare, vilket kan likställas med större mjölkproduktion.

Baserat på resultaten från detta försök skedde en uppdelning av foderkvaliteten mellan 4 timmar och 8 timmars bearbetning. Inplastning av foder inom 4 timmar efter pressning kommer att förbättra foderkvaliteten avsevärt, vilket leder till bättre djurprestanda (mjölkavkastning, fett och protein samt genomsnittlig daglig tillväxtökning av köttdjur) och mindre behov av alternativa foderkällor för att förbättra näringsnivån.

Det finns agronomiska fördelar med att skörda foder med lägre torrsubstans som ensilage kontra torrt hö. En 5% förlust av torrsubstans inträffar för varje 24 timmar som fodret ligger på fältet och torkar. Om grödan torkar ner med en hastighet på omkring 3% per timme, kan gröda som slagits vid 20% torrsubstans pressas ungefär 12-24 timmar tidigare än fälttorkat hö. Detta motsvarar en minskning på 2,5-5 % torrsubstansspill (vid skörd på 8,9 ton/ha) och skulle ge ytterligare 90-180 kg torrsubstans.

Massey Ferguson Protec kombipress, plastar in balarna direkt efter att de lämnat balkammaren, vilket stänger ute syre innan balen ens lagts av på marken. Detta bidrar till att säkra högkvalitativt foder eftersom balen plastas in innan tröskeln för minskning av foderkvaliteten påvisad i denna studie – ungefär 4 timmar efter pressning. För att få reda på mer om Massey Fergusons vallmaskiner, klicka här. 

Om Jessica Williamson

Dr. Jessica Williamson är foderspecialist hos AGCO. Jessica’s expertis ligger på foderkvalitet, hantering och produktion, samt näring för idisslare och interaktionen mellan växter och djur. Jessica ansvarar för att planera och genomföra fälttester på vallskördeutrustning; utbilda AGCO:s personal och kunder i foderhantering, produktion och djurfoder; och arbeta med Green Harvest-teamet med pågående foderprojekt.

Jessica har en kandidatexamen i djurvetenskap från Morehead State University (Morehead, Ky.); en magisterexamen i djurvetenskap (idisslares näring) från University of Arkansas (Fayetteville, Ark.); och en Ph.D. inom växt- och markvetenskap (foderagronomi) från University of Kentucky (Lexington, Ky.). Jessica kommer ursprungligen från en ko-kalvverksamhet i västra Maryland.