_{Jessica Williamson, Foderpecialist, AGCO}

Att producera foder är ofta ett tidskänsligt arbete där timmarna räknas och balansen mellan foderkvalitet och maskineffektivitet är en absolut nödvändighet. Även om vallmaskinerna har ett rekommenderat kraftuttagsvarv  och körhastighet som standard, följer inte alltid lantbrukare och förare dessa rekommendationer på grund av tidsbrist eller andra personliga övertygelser.  

En rotorvändare kan vare ett användbart verktyg innan strängläggningen för att bromsa andningen, öka torkhastigheten och bidra till en mer uniform torkning över hela fältet, speciellt hos låglänta och fuktiga områden på fältet. 

I samarbete med Cornell University, utförde Massey Ferguson ett försök i Canton, USA vid en andra skörd av prennt gräs under en växelvarm del av säsongen. Målsättningen med denna studie var att fastställa effekten av en rotorvändares körhastighet och kraftuttagsvarv gällande strängspridning och fördelning över marken. En rotorvändare från Massey Ferguson kördes med två olika körhastigheter vid två olika kraftuttagsvarv.

 

PTO RPM x Ground Speed    (Km/h)
540 RPM x 6.5 km/h
440 RPM x 6.5 km/h
540 RPM x 16 Km/h
440 RPM x 16 Km/h

Beroende på regn efter vändningen, togs inte foderkvaliteten med i detta försök. 

 

Spridningsbredd

Vändning vid ett kraftuttagsvarv på 540 v/min resulterade i en mindre spridningsbredd jämfört med ett kraftuttagsvarv på 440 v/min. Ju större spridningsbredd av materialsträngen, desto snabbare torktid av grödan fås, vilket reducerar andningen och potentiellt ökar foderkvaliteten (figur 1). 

Figur 1. Bredd som grödan spreds med olika kraftuttagsvarv (v/min) x körhastighet (km/h)

 

Fördelning över marken

Den bästa fördelningen över marken skedde vid 540 v/min x 6,5 km/h, följt av 440 v/min x 6,5 km/h, vilka båda överträffade den markfördelning som blev resultatet vid körning i 16 km/h (figur 2). Detta påvisar att oavsett kraftuttagsvarv har en körhastighet på 6,5 km/h större effekt på godtagbar materialfördelning under vändningsarbetet än en hög körhastighet.

Ju större andel markyta som grödan är fördelad på, desto mer jämn sol- och vindexponering av grödan, vilket minskar torktiden och reducerar andningen, vilket potentiellt kan leda till högre foderkvalitet.

 

 

Figur 2. Andel markyta som grödan fördeladades på vid olika v/min x km/h

 

Höjden på det vända materialet

En körhastighet på 6,5 km/h resulterade i en materialfördelning med störst höjd oavsett kraftuttagsvarv, medan en körhastighet på 16 km/h resulterade i en lägre materialfördelning. Högre materialhöjd tillsammans med maximal markfördelning kan samverka för att förtorka fodret sabbare och mer effektivt.  

Jämförelsevis gav vaiabel materialhöjd x bearbetning inte signifikanta resultat för olika bearbetningsmetoder – inga avgörande bevis kan fastställas från detta försök att körhastighet eller kraftuttagsvarv påverkar varierad höjd på materialfördelningen.

 

 

 

Figur 3 och 4. Genomsnittlig höjd på materialfördelningen (cm) och höjdvariation (cm) efter vändning vid olika v/min x km/h.

Vallskördeeffektiviteten kan optimeras med följande maskinrekommendationer och bidrar till att säkra att fodret skördas effektivt och optimalt. Enligt detta försök resulterade ett kraftuttagsvarv på 440 v/min för rotorvändaren i den bästa materialfördelningen, vilket potentiellt kan leda till snabbare upptorkning och snabbare avstanning av andningen – som båda leder till högre foderkvalitet. En körhastighet på 6,5 km/h resulterade i bättre fördelning över marken jämfört med en körhastighet på 16 km/h – vilket potentiellt kan leda till snabbare torktid och högre foderkvalitet. 

• Rekommenderat varvtal hos rotorvändaren är 440-450 v/min
• Rekommenderad körhastighet 6,5-8 km/h

 

Om Jessica Williamson

Dr. Jessica Williamson är foderspecialist hos AGCO. Jessica’s expertis ligger på foderkvalitet, hantering och produktion, samt näring för idisslare och interaktionen mellan växter och djur. Jessica ansvarar för att planera och genomföra fälttester på vallskördeutrustning; utbilda AGCO:s personal och kunder i foderhantering, produktion och djurfoder; och arbeta med Green Harvest-teamet med pågående foderprojekt.

Jessica har en kandidatexamen i djurvetenskap från Morehead State University (Morehead, Ky.); en magisterexamen i djurvetenskap (idisslares näring) från University of Arkansas (Fayetteville, Ark.); och en Ph.D. inom växt- och markvetenskap (foderagronomi) från University of Kentucky (Lexington, Ky.). Jessica kommer ursprungligen från en ko-kalvverksamhet i västra Maryland.