_{Jessica Williamson, Grovfoderspecialist, AGCO}

Processen att producera foder kan vara en utmaning. I kombination med behovet av idealiskt väder och skördetidpunkt vid planerat tillväxtstadium är det även en utmaning att bibehålla grödans näringsvärde medan den står oslagen på fältet under vallskördeperioden. 

Det finns vissa tillvägagångssätt som kan utföras under slåtterfasen för att bidra till att optimera foderkvaliteten och bevara de näringsämnen som finns i grödan.

Strängbredd

Att maximera strängbredden under slåttern kan vara en nyckelfaktor för att minska torktiden. En publikation från University of Wisconsin skriven av Kevin Shinners slår fast att en sträng som är 70% av arbetsbredden minskar torktiden med 25 till 40% jämfört med att lägga en smal sträng (45% av arbetsbredden) vid slåtter. Detta tillvägagångssätt minskar torktiden genom att öka materialsträngens yta och därmed exponeras grödan mer för soljuset. Detta kan eliminera behovet av en körning med en rotorvändare, vilket kan tillföra mer aska i fodret.

Använd en slåtterkross

Krossat material skyndar på torktiden och förbereder grödan för snabbare pressning. Att välja rätt typ av kross baserat på typ av gröda kan vara första steget till korrekt bearbetad gröda. Målsättningen med att krossa grödan är att bearbeta stjälken och bryta vaxskiktet, vilket snabbar på torkningsprocessen genom att stoppa växtens andning snabbare efter att den blivit slagen.

En krossenhet med pinnar eller crimper fungerar bra för att bryta vaxskiktet på vallgräs utan att skada bladen och minska foderkvaliteten, vilket accelererar växtandningsprocessen och minskar spillförlusten. Vid användning av en crimperkross i alfalfa, ska rotorhastigheten minskas med ungefär 70% av vad som används för vallgräs för att bibehålla bladen. De flesta av de lättsmälta näringsämnena i ett foder finns i bladen. Bibehållande av blad under alla faser av skördeprocessen är avgörande för att bevara foderkvaliteten. Studier vid Greenlees et al. (2000), vid användning av en crimperkross, observerades en 6,3% bladförlust vid bearbetning av alfalfa jämfört med endast 4,7% vid användning av en valskross.

En valskross veckar grödans stjälk, vilket accelererar andningen och påskyndar torkprocessen så att grödan snabbare stabiliseras och bevarar foderkvaliteten. Stjälken är den långsammanste delen av plantan att torka, så krossning ökar torkhastigheten och minskar tiden till pressning. 

Oavsett vilken typ av krossenhet som används, bestämmer korrekt inställning hur bra grödan bearbetas.

Minmera innehåll av aska

Aska är ett mått på den oorganiska delen som hittas i växten. I fodret kommer askan från två källor: internt (mineraler som t.ex. kalcium, magnesium, kalium och fosfor) och externt (smuts, damm, etc.). Det genomsnittliga interna innehållet av aska hos alfalfa är ungefär 8% och hos vallgräs omkring 6%. 

Totala procent aska redovisas i en foderanalys, så att producenter kan hålla ett öga på askhalten i sitt foder och hur deras vallskördeprocess påverkar askinnehållet. Dessa inre askhalter är fördelaktiga för grödans tillväxt och för de mineraliska delarna av djurfoder, men ytterligare askinnehåll utöver de interna mängderna är negativt korrelerade med smältbar energi i fodret. Askhalten i ett prov kan variera från 5-20 %, så det finns vanligtvis ett stort intervall, men det är oftast ett intervall på 9-11 %.

Aska har ett 1:1 deplacement med energiinnehållet i fodret. Så varje 1% ökning av askinnehållet resulterar i en 1% minskning av den totala mängden smältbara näringsämnen (TDN). Detta reducerar fodrets smältbarhet och som följd en reducering i djurets prestanda. Ju lägre TDN hos fodret, desto lägre nettoenergi för laktation (NEL) eller nettoenergi för tillväxt (NEG), vilket reducerar laktation och tillväxt hos korna. 

Öka klipphöjden

Att öka klipphöjden hos slåttermaskinen sänker inte bara innehållet av aska utan förbättrar även foderkvaliteten. Även om höjning av klipphöjden resulterar i en minskning av total mängd grovfoder, så fås en utjämning tack vare högre foderkvalitet, vilket förlänger livslängden och ger lägre innehåll av aska. En blandning mella vallgräs och baljväxter ska klippas högre än renbestånd av alfalfa för att främja grästillväxten. En klipphöjd på mellan 7,5 till 10 cm är normalt idealisk för att bibehålla balansen mellan avkastning och kvalitet – men kom ihåg, en högre klipphöjd ger en större luftcirkulation och snabbare torktid av jorden och strängen, vilket eliminerar andning och reducerar spillförluster..

Tid på dagen för att slå

Slåtter senare på dagen, efter att plantan har fotosyntetiseras hela dagen, kan resultera i högre sockerinnehåll i fodret jämfört med slåtter på morgonen under vissa torra klimat. I områden med hög fuktighet, är fodrets torktid långsammare, och efter att plantan är klippt, fortsätter grödans andningen tills den torkat ner och förbrännt allt “extra” socker som ackumulerats under fotosyntesen. Däremot, under torra klimat, är fodrets tokperion mycket snabbare och andningen avtar snabbare. Ökade nivåer av socker har påvisats hos fodret som slagits sent på dagen under dessa torra förhållanden.

Använd vassa knivar

Att se till att knivarna på din slåttermaskin är vassa och lämnar ett rent snitt borgar för att all gröda på fältet klipps och att du inte lämnar värdefullt torrmaterial på fältet. Slåtter med vassa knivar säkrar också att grödan får en snabb återväxt. Se instruktionsboken för en knivunderhållsguide och se till att din slåttermaskin är redo att användas med nya, vassa knivar i början av varje säsong.

Massey Ferguson kan hjälpa dig uppnå bästa praxis vid slåtter: för att optimera foderkvaliteten och bevara näringsämnena från den oslagna grödan. Vår DM-serie är utrustad med en extra kraftig knivbalk, vilket säkrar ett renskuret och jämnt klippresultat med minimal inblandning av aska. MF:s slåttermaskiner finns med krossenhet som tillval: gummivalsar eller stålfingrar för att kunna tillgodose dina specifika behov. Ta reda på mer här.

Om Jessica Williamson

Dr. Jessica Williamson är foderspecialist hos AGCO. Jessica’s expertis ligger på foderkvalitet, hantering och produktion, samt näring för idisslare och interaktionen mellan växter och djur. Jessica ansvarar för att planera och genomföra fälttester på vallskördeutrustning; utbilda AGCO:s personal och kunder i foderhantering, produktion och djurfoder; och arbeta med Green Harvest-teamet med pågående foderprojekt.

Jessica har en kandidatexamen i djurvetenskap från Morehead State University (Morehead, Ky.); en magisterexamen i djurvetenskap (idisslares näring) från University of Arkansas (Fayetteville, Ark.); och en Ph.D. inom växt- och markvetenskap (foderagronomi) från University of Kentucky (Lexington, Ky.). Jessica kommer ursprungligen från en ko-kalvverksamhet i västra Maryland.